torsdag, januari 31, 2008

Det finns ljusa stunder i kvällspressen

Vad ska man säga? Huvudet på spiken?

Vaccin mot cancer?

På DN idag kan man läsa en debattartikel, skriven av tre personer från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som mer eller mindre angriper den senaste tidens vurmande och haussande av det så kallade livmoderhalscancervaccinet. Personligen läser jag den med intresse och en känsla av "äntligen". Jag tror att det är det första jag läst som alls ifrågasätter detta vaccin, och det gör hela debatten lite mer trovärdig, anser jag.

Jag tycker självklart att det är strålande att forskning bedrivs på sjukdomar av det här slaget och att man nu nu nått framgång i att se vad som orsakar det och vad som kan tänkas förebygga det. Det är inte det. Men det känns som att vaccinet har tolkats som något alltigenom positivt som ska rädda hela den kvinnliga befolkningen från framtida livmoderhalscancer.

Till att börja med har jag en viss skepsis mot allt vad vaccin heter. Jag ser fördelarna med det när det är befogat, men ibland tycker jag att vi har skapat en slags övertro på vaccin och inte på något sätt ser följderna som kan komma av det. Precis som överanvändandet av antibiotika har lett till resistenta bakterier undrar jag vad ett ökat användande av vaccin innebär? Och, framför allt, vad innebär det för människors beteendemönster?

I artikeln står det i klartext som jag funderat över, nämligen att det man vaccineras mot är inte livmoderhalscancer i sig utan mot två typer av infektioner som "associeras" till livmoderhalscancer. Vad betyder det? På reklamskyltar och annonser i tidningar som jag sett har jag inte fått någon annan bild än att det är själva cancern man vaccinerar sig emot. Så är alltså inte fallet.

Om ett ökat vaccinanvändande innebär att de regelbundna cellprovtagningarna som vi kvinnor blir kallade till idag, kanske inte blir kvar, utsätter vi inte därmed kvinnor för högre risker? Speciellt om ett vaccin inte är 100-procentigt? Vore det inte bättre att på olika sätt verka för att fler kvinnor faktiskt drar sig iväg till provtagningen? Att överhuvudtaget skapa bättre kontakter mellan kvinnoklinikerna och kvinnorna. Och, självklart, utöka kunskapen om sådana här saker, risker och följder bland landets ungdomar i en bättre, välutvecklad sexualkunskap som inte bara fokuserar på själva befruktningen...

Jag säger alltså inte att vaccinet är ett bakslag och inte bör användas, det jag menar är att jag efterfrågar en diskussion kring det, där risker och följdanalyser kommer fram. Och att man inte utmålar ett vaccin som den stora räddningen.

onsdag, januari 30, 2008

Boktips: En desertörs bekännelse

Jo, jag köpte en pocketbok på Arlanda som jag bara måste tipsa om. Började den på flyget och har nästan läst ut den redan. Den är väldigt bra. Otäck, men bra. "En desertörs bekännelse" av Joshua Key med underrubriken "historien om en vanlig soldat som fick nog av kriget i Irak". Jag kan ha nämnt den tidigare, och den finns med på min "101 saker på 1001 dagar"-lista (som jag inte än offentliggjort). Kanske får plocka bort den nu.

I alla fall så är den skriven av en soldat som i tron om att alla muslimer och irakier var terrorister, for till Irak och var med och terroriserade och plågade civila irakier. Det är en ärlig berättelse, som börjar med hans barndom och bakgrunden till varför han tog värvning i armén, hur han ganska snart hamnade i Irak och hur han väl där insåg hur hans lands president och andra ljugit för honom. Han berättar öppet om den upprepade misshandel av civila han gör sig skyldig till, hur nära han är att döda oskyldiga människor, och den grymhet han ser och deltar i som amerikansk soldat på frihetsuppdrag. Det är en ganska fruktansvärd historia, som jag tror ingen kan läsa utan att bli berörd av.
Under en permission i USA så deserterar han, och gömmer sig och sin familj i flera år i sin vägran att åka tillbaka till kriget. Släkt, vänner och det egna landet vänder honom ryggen och kallar honom feg.

Det är en väldigt bra bok, skriven med en uppriktighet som är svår att inte respektera. Den är inte på något sätt ursäktande och Key försöker inte smita ifrån ansvaret för de hemska saker han faktiskt gjort sig skyldig till.

Vid en koll på wikipedia kunde jag läsa att hans familjs ansökan om att få stanna i Kanada, dit de flytt, har blivit avslagen så sent som i november förra året och att de nu väntar på ett överklagande. Vad som händer om de skickar tillbaka honom till USA vet jag faktiskt inte, men jag tror att det kan vara dödsstraff på att desertera från krig. Ironi, med tanke på att landets president så vitt jag vet, själv deserterat från en tidigare krigsplacering.

Ja, jag ska inte rabbla på mer, utan läs den bara!

Klassblind demens?

Som vanligt är jag trött. Fick aldrig nån sömn igår under dagen så när jag kom hem från jobbet imorse hade jag varit vaken lite mer än ett dygn. Jag kan säga att jag väldigt trött inatt på jobbet. Som "tur" var hade jag en liten dam som höll mig aktiv hela natten.

På tal om äldre damer så läste jag att prinsessan Lilian hade förts till sjukhus efter att ha ätit något "otjänligt". Arbetsskadad som jag är tänkte jag inte i första hand på dålig fisk eller sur mjölk utan snarare på saker som mossa från julstakar, plastbitar, delar av en tidning, blomblad, servetter etc vilket är det vanligaste "otjänliga" som de på mitt jobb stoppar i sig. Man vet ju aldrig. Kanske även blåblodiga blir dementa med komplikationer? På mitt jobb har vi kanske inga kungliga, men väl människor från alla klasser och olika yrkesbakgrunder.

Ledig inatt och så jobbar jag igen imorgon. Passar på att tvätta och ha huvudvärk idag. Tänkte försöka skriva färdigt det jag har kvar sedan styrelsemötet i helgen, men får se om jag orkar. Har lite svårt att sitta vid en dataskärm, känns det som.

tisdag, januari 29, 2008

På väg hem igen

Bra att få en dag till lite jobb och återhämtning igår. Hann med en promenad i Fiskis, som jag måste säga är ganska fint på sina håll. Inatt har jag för första gången drömt om styrelsearbete och vaknat till ett par gånger av att jag tänkt att jag glömt nåt. Som jag sen inte har... Lite mycket fokus igår kanske.

Nu ska jag packa och ta mig till Arlanda. Ska bli lite skönt att komma hem, som alltid. Till mina gosekissar m.fl. Även om det varit en väldigt trevlig helg, trots att Joakim legat sjuk hela tiden.
Lite stress blir det idag trots allt. Är hemma vid ett, packa upp och vara lite social. Måste hinna sova ett par timmar eftersom jag nu lyckats vända dygnet helt och vaknar vi sju-åtta på morgonen. Sen möte med Ume-fi om kongress m.m och sen jobba natt igen.

Nu; flygångest. I helgen vill jag vara social och soffmysig!

måndag, januari 28, 2008

Att gå till val eller inte

Det är ju intressant att se att rubriksättningen i de större tidningarna efter Gudrun Schymans presskonferens idag i stort sett är identisk och därmed också identiskt missvisande. Eller ja, rubrikerna lyder unisont: "Fi ställer upp i nästa val", och det är ju inte alls klart än. En oenig styrelse tog beslutet att föreslå extrakongressen i maj att ta det beslutet, men först måste ju kongressen få säga sitt. Men, å andra sidan ser det mer intressant ut medialt än om det stod att vi kanske ska ställa upp... Och läser man artiklarna så framgår det att styrelsen vill att man ska ta det beslutet, inte att det är taget redan.

Personligen röstade jag inte för ett riksdagskandiderande, men står såklart bakom beslutet eftersom jag inte gjorde någon reservation. Jag tror att oenigheten i styrelsen i frågan kommer att finnas representerad bland medlemmarna, vilket nog bara är bra. Oenigheten kan bli en styrka genom att vi då förhoppningsvis får en bra och grundlig diskussion och att fler blir medvetna om vad ett sådant ev kongressbeslut betyder i ekonomiska och personella resurser. En medvetet engagerad medlemsbas skulle göra att vi utan problem faktiskt kan ro hem en valrörelse till. Förra valrörelsen tror jag kom lite som en chock för de flesta. Det var oerhört mycket jobb.

Oavsett så är det en intressant Fi-vår som ligger framför oss. Jag hoppas vi alla får lite ny fart.

Saltsjöbanan -där klasser mötas

På tal om Saltsjöbanan så är det nog den bästa smältdegel (?) jag sett där klasser möts på ett inte alltför konstlat sätt. Utmed banan ligger det nämligen ganska blandade bostadsområden, alltfrån de lite slummigare där de som av olika anledning kallas lägre privilegierade (ordvalet kan diskuteras såklart) bor, typ Fiskis, men här finns också fina områden med röda trähus och stora trädgårdar och senaste audisarna på uppfarten. Och så är slutstation Saltsjöbaden, detta Wallenberg-grundade ställe, där människor som kallas privilegierade bor. Det gör att banans vagnar delas alla möjliga sorters människor. Inte minst då av dessa kvinnor i päls och välsittande hatt. Mer sällan har jag sätt pälsdamernas herrar, men det kanske kan antas att de inte räds stadstrafiken, har körkort och kör audisen.

Mina fördomar gör att jag faktiskt förvånas över att pälsdamerna och en och annan pälsdamsman tar detta sunkiga pendeltåg när de ska till stan. Det är skitigt, oerhört slitet och bullrigt. Men det är ju bra att ens fördomar får lite smäll ibland. Faktum är att jag tycker företeelsen är ganska häftig. Man skulle vilja göra en fotosession av det hela...

After möte

Måndag, har jag förstått. Helgen bara flög iväg i ett enda stort mötesvirrvarr. Nu återstår bara arbete =) Jag kan ha seklets mest komplicerade protokoll framför mig att färdigställa. Miljarder att-satser med långa utläggningar till att börja med. Inga punkter togs i ordning och ledamöter kom och gick lite hit och dit. Plus att det var två dagar. Så det blir skojigt. Men jag har ju tid för det idag så jag hoppas det ska gå bra. Lite annat också att färdigställa efter mötet. Egentligen är det ganska kul att göra sånt, bara man känner att man har tid på sig. Egentligen borde jag hjälpa till ikväll då två skulle träffas och fortsätta en del arbete inför vårt nästa möte. Jag får se om det blir tid. Känns som att jag borde försöka träffa Joakim en liten stund också innan jag far.

Jag tänkte när jag betalat mina räkningar att den här månaden nog skulle bli ok ekonomiskt, men så blir det som alltid när jag är iväg på möte; det tickar iväg. Visst, resan till och från arlanda får jag betald, men det tillkommer alltid en massa. Man ska ta flygbuss/-tåg, det ska ätas, fikas, åkas tunnelbana och Saltsjöbana och så vill man göra ett besök på pocketshop. Och vips så ser kontoutdraget sådär ledsamt oroligt ut igen. Men, ja det ska nog lösa sig. Visst är februari fortfarande en kort månad?

söndag, januari 27, 2008

Argumentera, debattera, prestera

Mötesdag ett av två avklarad! Det är ett ganska tungt möte som ska avklaras i helgen, men jag kände nog inte av det förrän mot slutet igår eftermiddag då jag efter sju timmar började känna mig smått less och lite lättirriterad. Inte bra, men det var lite tunga diskussioner och en massa argumenterande igår. Det är nästan som mest spännande och roligast när vi inte är rörande överens. Det blir en dynamik som känns utvecklande.

Idag blir antagligen en lika tung dag då fler frågor ska förberedas, stötas, blötas och debatteras inför det som sedan kommer vara styrelsens underlag för motionerande och annat på extrakongressen. Jag var helt slut när jag kom hem till Joakim igår. Jag lagade mat åt mig och sjuklingen, kollade mejl och läste nyheter och sen däckade jag helt enkelt på min madrass på golvet. Har varit uppe nu sedan strax före sex (!!) och läst rapporterna som kom på bordet så sent som igår för att vara lite påläst och hinna fundera över åsikter.
Idag är dessutom vår eminenta sekretare borta från mötet, varför jag ska ta vid. Det kräver alltid lite högre koncentration och det är ibland svårt att kombinera skrivande med eget argumenterande. Plus att jag för anteckningar för medlemsutskicket som ska ut under kvällen. Men, det brukar lösa sig. Jag kommer dock antagligen vara lika död ikväll. Känns lite trist att inte hinna umgås något med min "värd", men kanske det hinns med imorgon kväll istället. Känns bra att inte fara hem förrän tisdag morgon.

Om vi klagar på bristande vinter i norrland kan jag säga att i Stockholm är den inte bristande, den är helt frånvarande! Det är barmark och känns nästan som antydningar till vår i luften. Helskumt. Det är dock ganska mörkt här också, så mitt önskade tillskott av dagsljus får vänta på sig lite till.

fredag, januari 25, 2008

Blogginlägg nr 500

Såg nu att jag skrivit 499 inlägg så det här blir då nummer 500. Hoppsan. Ganska mycket dravvel har det blivit, med andra ord. Den 22 februari är det dessutom två år sedan jag började. Det är nog det längsta jag hållt på med något liknande utan större avbrott. Imponerande, Sara!

Dagens fråga förresten; har Pär Nuder hoppat av, fått sparken eller nåt annat eller sitter han kvar? Känns verkligen som "å en slant han dit"-sången. Upp och ner i diket. Eller nåt. Förvirring.

I Stockholm igen

Framme. Hel. Det sas halvvägs att det väntades ett blåsigt Stockholm med en del turbulens, vilket det också blev de sista 20 minuterna kan jag lova. Lite läskigt faktiskt, men jag försökte med svettiga händer att stadigt titta i Foto och läsa den intressanta artikeln om varför systemkameror hittills nästan aldrig har Live view. Jag vet fortfarande inte varför, även om jag säkert läste om artikeln ett par gånger. Men det hjälpte lite iaf. Av nån anledning snurrade vi runt, och var på gång ner flera gånger, över Arlanda innan vi landade också. Nej, sånt gillar vi inte. Ner när man ska ner och sen inget mer, tack. Väl nere kom vi inte in i gaten heller pga nåt nytt parkeringssystem som inte gick med planet, så ja...inte världens bästa flygresa, Men framme är jag. Lite skumt att det var 7 minus hemma och så landar man i 7 plus. Tur att jag inte tog täckjackan iaf.

Har fått en hel hög med dokument/underlag på mejl under kvällen som borde läsas innan mötet imorgon. Är ganska slut i huvudet, men ska försöka ögna igenom allt åtminstone. Vill egentligen ha mer kontroll än så, men är nog för trött för att inte bara acceptera läget.

Har stulit skrivbordet hos Joakim en stund. Nyss låg han och småyrade om något (nåt om fjällen, tror jag) som jag halvt lyssnade på, men nu tycks han ha somnat. Han har fått för sig att han har nån slags djungelfeber eftersom en arbetskamrat varit i Afrika. Jag tror att han har influensa bara... Men ok, vi kan kalla det djungelfeber =)

Oj, kan inte vara såhär trött kl 19, det blir inte bra. Måste dricka te och försöka piggna till.

På väg

Okej, jag har läst en rapport, skummat en annan, läst underlag för val-grejs, betalat räkningarna, bokat tid för besiktning av bilen, packat, duschat, inte diskat men gosat katt. Jag är redo för att fara iväg. Ska äta lunch med Mattias innan flyget så det är läge att åka nu. Ska bara packa ner datorn och ta ut soporna så är jag iväg. Jösses så effektiv.

Joakim ringde också. Inte nog med att han håller på att sluta snusa (igen) vilket brukar göra honom nästintill olidlig att umgås med (stundtals iaf, hihi), nu är han hemma sjuk i feber och förkylning också.. Jaja, inte mycket att göra åt. Lite sent att ändra boende så det är bara att hoppas på att inte bli smittad. Packade för säkerhets skull ned min handspritsflaska också... Får försöka chock-kurera honom på nåt vis.

Uääk för att flyga!

Utsövd, till sist

Vad jag har sovit plötsligt. Ganska uppdelat, visserligen, men tillsammans blir det nog ganska mycket. Var lite slutkörd, tror jag. Jag hoppas att jag nu lyckats vända tillbaka dygnet iaf. Klev upp vid halv åtta imorse, så det verkar så. Konstigt att sömnen blivit så skum plötsligt. Jag har inte haft riktigt så stora bekymmer med det tidigare. Jag hoppas det var tillfälligt. Mattias tycks dela mitt problem, men verkar också hamnat rätt nu.

Ja, idag far jag iväg och har nu god tid att packa och fundera över vad jag ska ha med. Ska också försöka läsa lite rapporter som jag lovat göra redan tidigare, men inte hunnit. Och diska. Och ha flygångest förståss. Som vanligt. Men nu är det iaf inte snöstorm som igår morse, så det känns lite lugnare.

Jag är ärligt talat mest sugen på att se film, äta chips och umgås på ett lugnt sätt. Antar att det inte blir så mycket sånt när jag är iväg. Men det ska bli kul att träffa/bo hos Joakim igen och kanske blir det tid till lite allmänt slappande mellan mötesdagarna. Vi får se.

torsdag, januari 24, 2008

Kanske man kan bli beviljad ledsagning?

Jag tror jag behöver en personlig assistent...innan det går en viktig ledning nånstans. Bokade resan till och från Sthlm igår. Igår kväll i bilen på väg till en pensionerad arbetskollega till mig berättade jag mina planer och insåg (med lite hjälp) det absurda i min planering. Jag hade fastnat i ett tänk, baserat på ett möte som blåstes av för ganska länge sen, att jag var tvungen att fara till Sthlm idag för att hinna med allt. Det stämmer ju inte riktigt längre.

Iaf, planen var att fara idag torsdag. Och jag har nu kanske sovit 6 timmar sedan i måndags. Det är det första dåliga. Det andra dåliga är att jag nu precis har kommit hem från jobbet, har inte packat men alltså tänkt stiga upp om fyra timmar, packa och fara till flyget (äta nån annan dag?). Om inte planet kraschar så kan det finnas en risk för att jag gör det. Jag tror att jag behöver sova, även om jag konstigt nog inte känner mig så dödstrött som jag kanske borde.

Jag måste försöka boka om flyget idag. Jag vet att det blir en ombokningskostnad, men den tar jag gärna. Mattias tom erbjöd sig att ta den om jag bara sov lite. Så det kanske vore bra. Vet dock inte vem eller hur man gör sånt om man bokat via en resebyrå i Fi:s namn... Men det vet säkert de. Jag får ställa klockan på tio och ordna det. Om det inte går...ja då får jag ju åka ändå. Men jag tror och hoppas att det ska lösa sig.

Sen måste jag sova. Men inte för mycket så att jag inte kan vända om dygnet till normala människors rytm. Jag gissar att Fi:s styrelse inte tänkt ha mötet på nätterna i helgen...

onsdag, januari 23, 2008

Hur många slangar och fingrar ryms i en mun?

Ett tandläkarbesök senare är jag lite mör. Bra, då kanske jag får lite sömn innan jobbet ikväll. Det gick väl sådär idag, öven om tandläkarstudenten jag går hos är väldigt bra så blev det lite mycket för Sara idag. Att laga en visdomstand är inte enkelt, och i läget då hon fick be en sköterska om hjälp (de får sköta allt själva annars som studenter, inga egna sköterskor) att hålla alla grejer, samtidigt som hon drog mig i kinden och försökte få till lagningsmaterialet utan att det blev förstört av fukt, ja då gick det inte så bra längre. Jag kunde inte svälja med alla grejer och händer i munnen och inte andas, fick jag för mig. Så jag slutade visst med det. Paniken steg och sen hörde jag bara sköterskan höga stämma "Andas, andas!!" Jag tror att det kom nåt andetag... Tack och lov blev det ingen fullskalig panikattack utan den lyckades stävjas på nåt mirakulöst sätt. Hade jag börjat hyperventilera hade det varit kört. Millisekunden efter att tandläkaren sagt "Så!" slängde jag mig upp ur stolen och ut med allt som var i munnen... Sen tyckte hennes lärare att det kunde räcka för idag, så det får putsas lite finare nästa gång.

Ja, inte jättebra kanske, men jag får se framgången i att jag var där själv och att det faktiskt inte brakade loss en attack. Det gick ok, även om jag var skakig och yr efteråt.

Mål: Att kriminalisera en halv befolkning

Diskussionen om fildelning fortsätter. Jag vidhåller att det är märkligt att försöka fasthålla lagstiftning som de lagstiftande (=folket) inte själva vill ha eller tror på. Alltför lite kraft läggs ner på att se på produktutveckling eller bättre lösningar. Det märkliga i det hela är att biobesöken slog rekord 2007, vad jag läste i tidningen förra veckan. Och för uthyrningskedjan Hemmakväll, som tex finns i Umeå, går det allt annat än dåligt. Ägaren (tror jag det var) intervjuades förra veckan med anledning av apples nya satsning på uthyrning via nätet och på frågan om de såg detta som ett hot, svarade han lugnt att många domedagsprofetior kommit och gått, och likväl står sig verksamheten väl. Vad Hemmakväll fattat, som få andra tycks ha gjort, är att det inte längre ser ut som det gjorde förut. De tänker på sin verksamhet utifrån koncept; det handlar inte bara om att gå in i en livsbutik och hyra en rulle ett dygn för 30 spänn. De ser till hela grejen, med en helhetslösning och anpassning till kunden. Vad vill man ha när man hyr film? Hur vill man hyra? Gå dit valfri helgkväll och du kommer tidvis att få slå dig fram. För rusning är det.

Vilken annan liknande bransch skulle komma undan med att försöka köra samma koncept, samma produkt år ut och år in? Vad har tex egentligen hänt i musikindustrin sedan Lp:n byttes mot cd? Vad är det konsumenten vill ha? Det torde väl vara det perspektivet som man bör utgå ifrån, inte på hur skiv- eller filmbolagen tjänar mest pengar. Sluta skrika stöld hela tiden. Lär tex av Radioheads skivlansering i höstas, det har gått hur bra som helst.

Twitter och nyheter

Uppe igen. Det blev kort sömn inatt. Vaknade strax efter fem och kunde inte somna om. Har ätit lite frukost och börjat läsa nyheterna på nätet och morgontidningen. Ska nog förresten säga upp den nu. Det är ganska mycket pengar och jag läser den ju ganska ofta genom jobbet. Och lite har känslan försvunnit nu när jag inte bor i huset. Då var det själva helheten att mellan vår till höst sitta ute på trappan, dricka te och läsa tidningen i min ensamhet om förmiddagarna. Så är det inte riktigt nu, så det känns som att det kan kvitta.

Har fått en intressant länk av Gusten till något som heter twitter. Antar att det är efter mitt inlägg om Facebook, som han sedan tidigare lämnat. Ska kika på det också. Jag förstår inte att ingen tar chansen att skapa något liknande fb, men utan dessa konstiga privacy-intrången och denna äganderätt över allt och alla som finns på fb. Då skulle man också kunna göra lite snygg design, för det saknas på fb.

Inser nu att de lokala nyheter som visas på tv:n är Värmlandsnytt. Så långt söder ut har jag ju inte direkt flyttat...

Död, sömnbrist, stress och annat gott

Heath Ledger är död. Märkligt känns det faktiskt. Tragiskt när unga dör. Barn som blir faderlösa. Narkotika, självmord eller vad det än var..tragiskt. Utan att veta orsaken så skulle jag inte vilja byta liv med någon av dessa kända människor. Det verkar inte så kul som det ser ut.

Konstig dag idag annars. Somnade aldrig igår, eller natten till idag då. Låg och vred mig till halv sju på morgonen, gick då upp och gjorde frukost (!) och läste tidningen i sängen. Sen fick jag spel och började tokstäda lägenheten. En uppenbarligen så sällan förekommande sysselsättning att Mina-katten fick panik och började skrika, flämta och svettas kopiöst när dammsugaren kom för nära. Hon har börjat bli sådär nervig igen, jag har nog inte ägnat tillräckligt med tid till henne. Plus att vi tvingat i henne malt för att hon ska slippa kräkas, och tvång funkar inte bra på en nervig kisse. Iaf kom Smilla-katt till undsättning och jag fick onda ögat av alla tre en lång stund efter att jag stängt in dem i sovrummet där det redan var dammsugat.

Ja, sen lyckades jag sova tre-fyra timmar i eftermiddag innan en supertrött Mattias ringde och sa att han var helt slut och skakig och inte klarade att köra hem till sig i Ratan efter jobbet så jag körde dit och fyllde på pellets så att pannan inte skulle stanna nu när det faktiskt tom är 5-6 minus ute (!). Så han ligger nedstoppad i min säng sedan länge. Inte bara jag som sover konstigt.

Jag tror att min semesteransökan gick igenom idag, måste kolla det imorgon. Sen är det bråda tider att boka flyg och greja inför resan till Sthlm som kommer väldigt snabbt på. Tänkte att det var lugnt, men jag ska ju antagligen åka i övermorgon (eller eg imorgon, kl är onsdag redan) och hinna jobba en natt till innan dess så... Plus att forumarbetet strular mer än någonsin och att jag ligger efter med läsa-saker fortfarande. Virr-varr i huvudet, kan jag lova.

Imorgon ska jag till tandläkaren kl 8 på morgonen så kanske kanske jag får till en promenad i dagsljuset. Längtar efter dagsljus! Fick lite idag, men det var nog det första på ett par veckor. Har levt som en mullvad ett tag nu. Mycket skum dygnsrytm nu.

Sovdags! Försöka iaf...

tisdag, januari 22, 2008

Facebook eller inte facebook

Jag har varit tveksam hela tiden, men tänkt att så länge jag minimerar användandet och vad jag lämnar ut är det ändå lite kul. Men tveksamheten har vunnit alltfler poäng sista tiden...


måndag, januari 21, 2008

Film, lön

En ny jobbhelg är över. Det har varit en bra jobbhelg, med lagomt springiga nätter. Min ordinarie arbetskamrat på avdelningen bredvid har haft semester så det har varit vikarie-Johan som gått in. Vi har försökt se lite film mellan springande, städandet, tvättandet och det andra vi ska göra. Det blir väldigt hattigt (säger man så?) med många pauser men det har varit ok. Den bästa var nog Cubic, en framtidshistoria med mycket skickliga Christian Bale i huvudrollen och bl.a Emily Watson i en biroll. Visserligen blev det ganska många avbrott i filmen, men jag tycker att jag hängde med bra och gillade den som sagt mycket. Den var snygg, framför allt. Inget övermodigt manus kanske men helt ok historia. Se den.

Vi halvsåg också på en gammal (barn-?)film från 1987, The princess bride (med den otroliga svenska titeln "Bleka dödens minut"). Den var skojig, det vi såg och kändes som en blandning av Narnia, Zorro och Den oändliga historien... Många idag kända skådisar som var med. Fick lära mig nya uttryck som "mostly dead".

Fick ett par minuter med min chef i morse också och fick veta att även min nya lön ska vara klar snart. Men, det lät inte som att jag kunde vänta mig samma underverk (?) som andra fått. För en gång skull har det varit ett bra avtal som kommunal fått igenom och jag har bara hört höjningar mellan 1800-2500kr. Det lät inte så få för mig, jag är ju inte utbildad usk:a. Allvarligt, visst jag förstår det på ett sätt, men å andra sidan har jag jobbat så pass länge att jag nog borde anses som komptetent. Jag har (speciellt tidigare då jag faktiskt trivdes riktigt bra) alltid försökt ta reda på vad ord, saker, mediciner etc innebär om jag inte vetat, läst på om nya rön osv så jag tycker nog att jag skulle kunna premieras även om jag har en annan utbildning. Jag vet inte om jag tycker att man promt alltid gör ett bättre jobb än jag bara för att man är usk:a. Jag har sett annat också. Men men... Jag är glad för allt jag kan få, nästan.

söndag, januari 20, 2008

Back to the 80's people!

Vi ska bli av med de arbetskläder som vi har på jobbet. Istället ska vi få beställa två (!!!!) uppsättningar nya kläder som ska vara personliga och som vi själva får tvätta på jobbet. Lite galet, tycker jag. Det innebär att man alltid har en uppsättning smutsigt och att tvättmaskinerna kommer att gå knappt halvfulla ett antal gånger i veckan. Är det att spara pengar (eller miljö)?
Marica på jobbet kom och passade våra avdelningar en stund medan jag och Johan fick gå ner i kulverten och spana in utbudet. Och oh my God vilket utbud! Vi bara stirrade och undrade om vi sugits in i nån av alla de 80-talsserier som går på tv hela nätterna. Det finns ju snygga arbetskläder, men nej istället verkar det som att vi får välja ur nåt restlager. Hälften av kläderna var exakt likadana som de som personalen hade på gamla Umedalstiden (då det var mentalsjukhus), det kan bevisas för de kläderna finns kvar som vikariekläder. Samma färger, samma modeller. Kanske det var därför ingen av de äldre som jobbar kvar tyckte att kläderna var så hemska...
Utöver det kunde man välja en jeansskjorta med tryckknappar (både praktiskt och snyggt...) eller en väst som gick till knäna. Västen räknas dessutom som ett plagg, alltså ska man inte ha nåt under...antog vi, varpå vi fantiserade om en personalstab i bara väst... Hysteriskt kul kl 3.30 på natten.

Ja, jag kunde inte välja nåt inatt. Jag måste ner igen och prova nån pigg morgon efter jobbet. Men allvarligt; ge mig lite bling-bling så kan jag vara med i valfri McHammer-video eller varför inte göra ytterligare en uppföljare till "Snuten i Hollywood"? Tur att man kan skratta åt det...än så länge =)

Blodtrycksfall

Ojoj, vilken stress jag plötsligt känner. Jobbigt när jag inte har full koll på läget. Lite extra virrig mitt i en arbetsperiod också. Kom hem imorse snurrigare än någonsin. Inte förvirrad alltså, utan snurrig. Med blodtrycket i knäna. Det snurrade när jag satt ner och när jag gick tog jag snedsteg och betedde mig säkert lite halvberusat. Det började plötsligt vid 6-tiden på jobbet och satt sen kvar. Känner mig fortfarande lite snurrig. Mattias, som var här, trodde att det var matbrist (delvis sant, iofs) så han tog med mig och handlade frukostfrallor och juice som jag tryckte i mig innan jag däckade i sängen. Jo, jag hann skapa en mejllista för medlemmar i Skåne och skicka på den också före läggdags... Om jag kände mig lite oföretagsam tidigare i veckan känns det som att jag, åtminstonde tidvis, är hyfsat effektiv just nu.

fredag, januari 18, 2008

Få lite perspektiv, människa!

Nu tycks det ha fått ny fart igen, uttalandet om att "män är djur". Spännande att det aldrig tycks försvinna. Som djurrättare måste jag erkänna att jag aldrig reagerat särskilt hårt på uttalandet, oavsett vilka som skulle utmålats som djur. För mig har djuren samma värde, och på många många sätt reagerar och beter de sig mer civiliserat mot varandra och omgivningen än vad vi människor gör. Vilken annan art försöker mer eller mindre medvetet att förstöra den miljö, den värld, den jord, de lever på och av? Jag kan då inte komma på någon. Yeay, vi människor är så intelligenta att vi kan tillverka vapen, maskiner och en massa saker vi egentligen inte behöver. Att vi sedan på samma sätt håller på att påskynda jordens och vår egen mänskliga undergång är kanske inte lika smart?

Men visst förstår jag hur det är tänkt att man ska tycka. Pär Ström använde det visst som ett bevis på att alla feminister är manshatare, och nu har ROKS fd ordförande Ireen von Wachenfeldt skrivit en bok och säger (enligt aftonbladet) att hon skulle sagt att män är värre än djur. Snabbt bloggas det och slås det på stora antifeminist-trumman (och det är också orsaken till att jag inte länkar, orkar inte dra hit alla puckon). Att ens förstå vilken verklighet eller vilka män som avses verkar det inte finnas en vilja till.

Jag vet inte vad dessa antifeminister och Pär Ström skulle tänka själva om de fick sätta sig in i den verklighet vissa kvinnor lever i. De blir slagna, förnedrade, begränsade och i ett alldeles för stort antal fall (ett 50-tal, vill jag minnas) per år i Sverige; dödade av dessa män. För det är just de männen som avses, inte alla män. Kanske finns det handjur som behandlar närstående hondjur på samma sätt, vad vet jag. Jag hade nog ändå valt ett annat ord än "djur" för att beskriva dessa kvinnomisshandlade män.

Jag beundrar kvinnojourerna för att de orkar. Jag vet inte om jag hade orkat leva i den vardagen där nya fall av misshandel och förföljelse, det ena värre än det andra, poppar upp dagligen. På samma sätt som jag inte tror att jag hade orkat med att arbeta med djur som blir plågade, tjyvjagade på de mest horribla sätt osv. Varje gång jag ser ett avsnitt av djurpoliserna i USA eller dokumentärer om grymma elefantbenjägare i asien så tappar jag tron på mänskligheten. Precis det hade jag nog också gjort om jag arbetat på en kvinnojour. Eller om jag arbetat med barnpornografibrott inom polisen. Jag hade blivit mordisk.

Men, det tycks ju som att det finns en falang som tror just när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer så baseras det alltid på överdrifter, det finns alltid en kvinna med i spelet som utmålas som konspiratorisk (ta bara all brottsmål om våldtäkter, ta det som är aktuellt just nu), det tycks alltid finnas en tro om att kvinnor gärna vill att män ska vara våldtäktsmän så att vi hittar på det eller driver andra kvinnor till att berätta falska historier. Jag förstår inte vad syftet skulle vara med det? De stora konspiratörerna är väl de som hela tiden ser just konspirationer i varje våldtäktsfall där inte offret blivit överfallet på öppen gata?

Nu blev det här lite längre än vad som kanske är bra, men jag gick igång lite. Hoppas budskapet i mina tankar kom fram...

torsdag, januari 17, 2008

Filmbloggen

Jo, jag såg förresten en film häromnatten när jag inte kunde somna. Knocked up. Den var betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig, måste jag säga. Alltid den bästa förutsättningen för en bra film; dåliga förväntningar. Så är det ju, går man in med höga förväntningar så blir det sällan så väldigt bra. Kanske lite därför jag inte kommit mig för att se Brokeback än, även om jag vill. Den är så hyllad att jag antar att jag inte kommer att bli lika lyrisk som alla andra.

I alla fall, Knocked up var helt okej. Lite dum, lite kul, lite spännande livsvinklingar. Mest förvånande kanske var att det i en amerikansk komedi (allvarligt; de är ju hysteriskt rädda för allt som har med underliv att göra, men våld går bra) visades riktiga eller oriktiga close-up-bilder på ett underliv i förlossningsskedet. Hm.

Ikväll på svt2 visas också en kool film; 24 hour party people om Tony Wilson, en stor skivbolagschef i Manchester på 80-talet. Lite koola bilder med Sex Pistols, New Order m.m utlovas. Baseras på en blandning av verklighet, skrönor och lite påhitt. Läs mer på wiki. En riktigt bra, skruvad film med mycket droger. Se den ifall ni har tid.

Resefunderingar

En vecka kvar tills jag måste ta mig till Stockholm igen. Och så händer en flygolycka i London. Känns ju skönt. I och för sig minskar kanske sannolikheten för att det skulle hända igen på bara en vecka. Eller funkar kanske inte sannolikhet så? Jag vet egentligen inte hur jag ska ta mig ner. Jag har inte än fått beviljad semester natten till fredag, för ev måste jag vara nere redan på torsdagen, beroende på vilka andra möten jag ska försöka få in samtidigt. Vårt fina personalprogram från VM-data på jobbet funkar tydligen inte i firefox varför min semesteransökan inte gick in som den skulle. Men nu är den iväg. Hoppas jag

Flyga är smidigt, det får erkännas. Och konstigt nog billigare än buss/tåget-alternativet. Nattåget går ju bort eftersom jag jobbar. Nackdelen med flyget är att det är så dyrt att ta sig från Arlanda in till stan sen, och antagligen åker jag före lönen kommer. Men det ska nog ordna sig. Bara jag bestämmer när jag ska fara och hur.

onsdag, januari 16, 2008

Svanenmärkt flygresa nästa?

Den här nyheten är väldigt intressant. Jag har hört talas om det förut och hoppas verkligen att det kan bli en framtid. Det talas alltid om att flyg är en stor miljöbov så visst måste det vara lite konstigt att vi inte tidigare hört talas om utveckling av flygbiobränsle?

Jag tror inte att vi kommer att få människor att flyga så mycket mindre, men kanske kan vi få människor att välja flyg som är miljövänliga. Sen kan vi naturligtvis diskutera huruvida det är rimligt att regeringsplan används för turer mellan Skavsta och Arlanda eller att Al Gore inte flyger reguljört utan har ett eget plan i sin pr-resa för sin miljfilm.

Hur dum får man bli?

Ett längre tag nu har jag gått runt med daglig (och nattlig) ångest över saker som blivit liggande och som jag inte fått gjorda. Ett av de största har nog varit styrelseprotokollet från förra mötet i Stockholm. Idag tänkte jag att det var lugnt här, jag hade huvudet med mig och skulle då ta tag i det. När jag öppnar dokumentet finns dock ingenting att tillägga. Protokollet är klart! Jag glömde helt bort att jag skrev på det en av nätterna i Sthlm då jag inte kunde sova. Alltså har det varit klart sedan den 13 december, men ändå tagit en stor plats i min ångestbuffert. Bra.

Nu låter det kanske som att jag hittar på för att spara mig själv, men det låg verkligen där färdigt. Om det nu inte är så (hoppas hoppas inte) att det var något jag tänkte lägga till som var viktigt som jag inte orkade formulera då. Jag vet att det saknas en reservation, men den har jag inte fått så den kan inte läggas till.

Åh, så himla dumt! Jag ska sparka mig själv en stund nu...

tisdag, januari 15, 2008

Schymans tittarsiffror - ingen besvikelse

I en artikel, som eg handlar om något helt annat, på realtid.se kan jag läsa att Fredrik Virtanens talkshow på TV8 hade 25-30000 tittare, medan Gudrun Schymans program som bäst nådde 50-55000 tittare. Låter ju otroligt bra! Sparkar mig själv för att jag blir lite förvånad över att Gudrun hade fler tittare än Virtanen. Jag tror att det är svårt att greppa hur stor Gudrun faktiskt är, och har varit en lång lång tid.

Man får en liten bild av det om man går på stan med henne, (i valfri stad). Det är ständigt människor som vill komma fram och hälsa, säga något uppmuntrande eller be om en kram. Både kvinnor och män. Hennes genomslagskraft är verkligen stor. Jag hoppas att det blir en fortsättning på programmen i vår.

Telemarketingterror 2

Och just det, två samtal hittills idag med tyst i luren från telefonnumret jag skrev om igår. Verkar ju spännande...

Debatten fortsätter

Sigge Eklund, denna författare jag så länge velat läsa men aldrig kommit till skott med, skriver idag i aftonbladet en artikel direkt riktad mot Pär Ström och hans tes om manshatande feminister, som fått utrymme på flera håll i media. Han ifrågasätter den och undrar precis som många av oss andra, vad han bygger denna tes på. Eklund uppmanar Ström om ett namn eller en källa. Ström själv har varit snabb att svara på sin blogg som finns länkad till efter artikeln (ids inte länka till ab, ni hittar själva). Där utlovar han ett svar; i en morgonsoffa i tv imorgon onsdag. Kanske kan vara värt att försöka ställa om dygnet för att se.

Visst feminister är inga helgon, det tror jag varken Eklund, Gudrun eller Stina (som också svarat honom tidigare) vill påstå, och säkert kan han hitta enstaka uttalanden eller annat som skulle kunna tala för hans tes. Det gäller troligen alla ismer. Men det skulle vara mycket bräcklig information att bygga en hel teori, en hel bok på, och varför finns ens behovet av att fokusera på det? Pär Ström hävdar att han är för jämställdhet, varför då leta med lykta efter personer eller åsikter som inte är det han vill (?) att feminismen ska vara? Hela tiden visar istället Ström på sin egen okunnighet i feminism, när han tex hävdar att feminismen står för alt inte står för vissa åsikter som det inte alls finns någon grund för i verkligheten. Han antar en väldig massa, men han verkar ha grymt dålig koll på hur det faktiskt förhåller sig.

Jo, jag får nog ställa väckaren tidigt imorgon.

måndag, januari 14, 2008

Telemarketingterror

Jag har äntligen (med lite hjälp förvisso) kopplat in min pipande telefon. Och sedan dess har det närapå ringt konstant. Ja, kanske inte konstant men det kändes så. Jag har vaknat åtminstone fyra gånger idag av att det ringt. Jag har inte gått upp, men kollade numren när jag sedermera gjorde det. Två olika telemarketingnummer (eller liknande) tycks ha ringt mig återkommande under dagen. Googlade på det ena som visade sig vara känt för att ringa folk flera gånger om dagen i flera veckors tid, men när man lyfter luren så är det ingen där. Låter som trakasserier i mina öron. Vi får hoppas att samma sak inte händer mig.

För att vara på den säkra sidan så ringde jag nix telefon men för att spärren ska gå igenom måste jag först ringa dem igen. Tidigast om två dagar, men senast om fyra veckor. Lite konstigt sätt att säkerställa att det är jag som äger numret jag ringer ifrån, men whatever.

Dubbelmoral?

Idag imponerar Svenska Dagbladet på mig. Det borde vara självklart att inte säga en sak och sedan uppmana till något annat, men hur ofta ser man inte det i media? Man kan å ena sidan skriva om ätstörningar, för att i nästa uppslag skriva om "så blir du smal på fem veckor", använda reklam med tveksamt smala modeller, skriva om "skönhetsingrepp" eller liknande, utan att man på något vis kopplar ihop de olika artiklarna.

söndag, januari 13, 2008

Söndag morgon/eftermiddag

Söndag, klockan är snart fem och jag steg upp för 1,5 timme sen. Ja, jag vet, men jag har inte orkat vända tillbaka dygnet den här veckan sedan jag gick av i onsdags morse. Mest för att det blev lite rörigt med sömnen den dagen eftersom vi for till veterinären lite akut då. Och för mig funkar det att göra såhär, men jag känner mig alltid lite lat. Eller att andra tänker att jag är lat. Enda nackdelen är att det är svårt att dammsuga eller duscha vid 2-3 på morgonen..iaf när jag bor såhär i lägenhet.

Igår kväll kom Mattias förbi och sen for vi till Fanny och försökte distrahera en stund. Jag skulle inte vilja byta läge med henne. Förstår att sorgen och saknaden är stor. Jag vet att många tycker att det är konstigt och att det bara är att skaffa en ny katt, men för Fanny såväl som för mig och andra så är det inte så enkelt. Våra katter är familjemedlemmar, med egen personlighet och eget värde. Och jag hade inte heller tvekat att lägga ut pengar på vården så länge som det fanns hopp kvar om tillfriskning. Katter är ingen pryl som man kan byta ut. Det är ens vän.

Mina vänner hade igår en sovdag, kanske för att det toksnöade halva dagen (vädret är verkligen skumt nu..), men det innebär att de idag får tokbryt då och då och springer runt och ser konstiga ut med uppburrade svansar. Ska upp i alla skåp, öppna alla garderober, vara i julgranen osv. Själv ska jag till jobbet ikväll. Jag har fått behålla den här extra söndagen på obestämd tid och jag är glad för det. Känns sådär kul att behöva gå ner i arbetstid sen och därmed också få mindre inkomst, samtidigt som hyran höjts med 200 pix i år. Men det löser sig.

lördag, januari 12, 2008

Vad kvinnor vill ha?

Läser ifatt nyheter som vanligt och snubblar över en rubrik som jag direkt dras till "Ny sajt bara för kvinnor". Okej, vad kan då det vara? "Sajten ska ha ett redaktionellt innehåll där man bland annat kan få matrecept av journalisten Linda Skugge, läsa sitt horoskop och få tips om hur man kan komma i form." Ja, men det låter ju som en sajt som varje kvinna behöver och vill ha... Mat, horoskop och viktnoja är det kvinnor surfar runt i. Det speglar verkligen min vardag. Jo, jag är ironisk.

Jag förstår verkligen inte detta skapande av kvinno- och mansroller som jag och så många andra ska tvingas in i på ett eller annat sätt. Samma tankar uppstår hos mig varje gång jag vill köpa en tidning i väntan på flyg, buss eller liknande, och då inte har ork att köpa Arena, Bang, Fokus eller nåt annat samhällsengagerande. Vad finns över då? En hel uppsjö med tidningar som sägs rikta sig till kvinnor men som alla tycks innehålla samma sak. Horoskop, mat, viktnoja, ett "gör om mig"-reportage en dos "såhär tillfredsställer du mannen bäst" en dos kändis-reportage (typ det jag läser) och resten modereklam. Hur trist som helst. Jag köper fortfarande då och då nån sån där tidning (oftast faktiskt för att man får något halvkul med, som en dvd eller bok), och det intressanta läser jag på en kvart.

Kan ingen skapa en icke könstämplad tidning med lättsamt, men intressant innehåll med stor blandning på ämnen och artiklar? Utan att det blir en skvallertidning, eller att det blir billigt och med dålig journalistik. Finns den tidningen redan eller har jag kanske för stora krav?

Att separera från sin gran

Idag fyller Anna år, stort grattis! Man ska ju inte avslöja en kvinnas ålder men nästa år förväntar vi oss ett stort 40-årspartaj =) Hoppas du är ledig och får en skön dag.

Och så är julen slut, sägs det. Imorgon är det tjugondag Knut och då ska julen ut, och det känns både skönt och trist. Skönt att det försvinner julpynt på jobbet, det gör bara de boende uppstressade och oroliga, tycker jag (och så är jag inget fan av pappersgirlanger i taket och plastjulstjärnor i krukor...). Trist att det blir lite mörkare, och framför allt att jag måste kasta ut min fina gran. Den barrar ju inte ens! Kan jag inte få behålla den några dagar till, den syns inte genom fönstren och jag lovar att inte bjuda hem någon?

Någon dör och någon föds

Det börjar bli långt mellan inläggen här, inte bra. Kanske är det så att jag inte är på topp, men jag försöker. Inatt hade jag lite ångest över allt som inte är gjort, så jag måste få koll på lite saker idag.

Dagen har dock börjat lite blandat. Fanny ringde på förmiddagen och det blev ett nytt akutbesök (det andra denna veckan) till veterinären i Vännäs. Det blev också det sista för katten Rizzla. Jättesorgligt, men nu hade hon kämpat på tillräckligt. Fanny har gjort allt hon kunnat och kört på så länge hoppet fanns, men nu var det bra. Lite ont i hjärtat har jag, och var nog extra klängig med min fyrbenta familj när jag kom hem för en stund sedan.
Positivt i allt elände för Fanny var bebisen hon blev moster till idag. Hoppas det hjälper lite iaf.
Tappra Rizzla...känns lite svårt att greppa att hon är borta nu.

tisdag, januari 08, 2008

Slamtömmarmöte i tvättstugan

Ah tvättdag. Det verkar lite svårt att få tvättid här om man inte planerar lång tid i förväg (lördag kväll verkar rätt lugnt också för oss som inte har nåt liv..) så idag fick jag stiga upp strax före tre och börja tvätta. Snart klart nu, ska försöka sova en sväng då. Var just nere i tvättstugan och mötte då killen som ska tvätta efter mig. Han var trevlig, min tvätt var fortfarande inte klar i en av maskinerna men jag kunde låta den gå, tyckte han. Minns ni Jonas Indes slamtömmarfigur i Torsk på Tallin? Det finns ju några här uppe som faktiskt pratar så, och den här killen var en av dem. "Låt den gå, va." Hihi, ganska sött. Jag vet inte varifrån man kommer om man pratar så, men det måste vara i trakten för man stöter på dem då och då. Alltid killar, av nån konstig anledning.
Kuriosa: Indes föräldrar bodde tre hus från oss i Ratan och brukade vara där på midsommar. Jag mötte Lassie, typ.

Måste söka efter ett klipp på slamtömmarmannen "Det är din skit, det tyckte jag va bra sagt." Skoj.

måndag, januari 07, 2008

Nyhetsläget ser lite skralt ut

Nyheterna från helgen tycks vara av blandad natur. En av de största tycks ha varit att Britney Spears först hemmifrån av ambulans till psykakuten. Inte oväntat kanske, och jag måste säga att utan att ha full koll på vare sig henne eller alla påstådda turer kring henne så tycker jag nog ganska synd om henne. Idag kan man läsa rubriker om att hon vägrat vara med i Dr Phil, vilket hennes föräldrar tydligen önskat. Jamen, tro jag det, har hon inte tvingats offentliggöra tillräckligt mycket privata saker utan att behöva gå i terapi offentligt också? Hennes föräldrar verkar verkligen se sina barn som kassakor. Det, om något, är tragiskt.

I övrigt leder Obama och Clinton typ varannan gång i den kamp som lär pågå till åtminstone mars innan en kandidat är utvald. Övriga kandidater (eller är det bara Huckabee som finns med?) sägs det inte mycket om, trots att det på intet sätt verkar avgjort. Jag måste erkänna att jag läser artiklar om denna kamp mycket sporadiskt.

En ovanligt opåläst debattör försöker slå sig in på den antifeministiska arenan, och han lyckas säkert. Pär Ström fick tidigare svar på tal i lokaltidningen här, nu har det utmålats ett "feministkrig" mellan samme man och Gudrun, en debatt som fler har gett sig in i, med en del intressanta artiklar och kolumner till följd.

En nästan mer intressant (?) debatt pågår också kring frågan om fildelning. Flera skivbolag slopar nu sina kopieringsskydd, vilket faktiskt gynnar alla konsumenter eftersom skyddet bara ställde till problem för de som köpt skivor/dvd:er på lagligt vis. Regeringen diskuterar frågan, det verkar gå fram och tillbaka i olika utredningar om huruvida internetleverantörerna ska utöka sin kontroll och övervakning av sina kunder genom att ansvaret läggs på dem osv. Horace Engdahl har gett sig in i debatten och på tv går just nu en lite fånig, lite kul reklam mot fildelning. Frågan tycks ta nu fart så snart det blir tyst, det ska bli intressant att se om det någonsin blir ett slut på det hela. Att tekniskt försöka lösa det genom hinder och övervakning tror jag är dödfött; tekniken går för fort, kunskapen hos "den lilla människan" är för stor och inte minst; opinionen är faktiskt emot det.

Lat Sara

Oj, tiden går och mejlhögen ökar, to-do-sakerna bara svämmar över och disken börjar nästan leva. Jag har haft en ganska slö helg, med skumma sovtider och lite för lite diciplin. Men jag behöver det, snälla låt mig få vara lite lat! Antagligen är det bara jag som får dåligt samvete och inte så som jag inbillar mig, att andra blir less på att jag ligger efter med saker eller inte hör av mig som jag kanske borde.
Jag har nästan inte suttit framför datorn de senaste dagarna. Lögn, det har jag, men inte i det vanliga syftet; att svara på mejl, jobba med Fi-saker eller hålla mig uppdaterad på olika områden. Så nu ligger jag efter. Men det var trevligt att ha lillasyster här några dagar. Hon for i lördags kväll och det kändes genast tomt efteråt. Hon glömde dock sin alien som hon köpte på teknikmagasinet tidigare i veckan. En sak som är nån slags stor tamagotchi som blinkar och är i en plastmoj och måste ha en specifik nivå av vatten i sig. Läge att döda, alltså. Och nu måste jag ta hand om den tills hon kommer igen. Och den är registrerad på nätet så dödar jag den och köper en ny kommer hon märka det...grejt!

Idag ska jag diska (håller på lite till och från), svara på de 45 mejl som trillat in sedan i lördags (alla måste inte ha svar hoppas jag), uppdatera hemsidan, läsa nyheter, göra en dagordning samt åka på möte vid 17. Jag hoppas också hinna få iväg en ansökan, men det ser mörkt ut. Sen är det jobbdags igen. Jo, jag kanske skulle sova någonstans där emellan också så att jag orkar en hel jobbnatt. Hm...ja, det får ordnas till. Resten av städningen av denna stökiga och småsmutsiga lägenhet får göras senare i veckan då jag är ledig ett par dagar.

Och det snöar!

torsdag, januari 03, 2008

Koppleri kopplera

Är det bara i min hjärna eller har det den senaste veckan exploderat med tv-reklam för allehanda dejtingsajter och -tjänster? Kan det vara det höga skilsmässotalet efter storhelgerna (hörde nåt om det på radion) eller är det helt enkelt så att man spelar på att människor känt sig extra ensamma under familjehögtiderna? Klart det är bra med alternativ till krogen, men har det inte blivit en lite läskig marknad, att man tjänar pengar på "tjänster" av det här slaget? Eller på människors ensamhet, om man så vill. Hm..det får bli nattens fundering.

onsdag, januari 02, 2008

Hur man startar ett nytt år på bästa sätt; ta semester!

Hm...ni vet den där blandade känslan av lycka, förvåning och oro när man kommer hem från affären och hittar sina lägenhetsnycklar i låset? Inte? Nä, men det är jag i ett nötskal sista tiden (och alldeles nyss). Vet inte vad som är på g med min hjärna.

Anyway, jag spenderar min första arbetsdag 2008 med att ta ut en av mina splitter nya semesterdagar, bra va? Jag måste försöka hushålla på dem (och inte lägga alla på Fi-grejer i år, lovar), men idag kändes det viktigt att ta ut en så jag ringde chefen direkt på morgonen som var snäll och ordnade vikarie lite snabbt. Tur att det fortfarande är skollov så det finns några sådana att tillgå. Annars har vi ont om dem.
Anledningen till semesterdagen är att lillasystern plötsligt kom på besök. Hon ringde förra veckan och ville komma mellan onsdag-fredag men eftersom jag skulle jobba just de nätterna så var det ju inte så bra. Jag sa att jag skulle försöka hitta nån att byta med och sen höra av mig. Men igår väcktes jag av mobilen vid lunch (yes, sen spelnatt) av en syster som helt enkelt satt sig på bussen söderifrån och skulle landa i Umeå vid 16. Sedärja. Lite förvånande, men det var såklart välkommet. Hon ska alltid känna sig välkommen. Det mesta löser sig. Nu stannar hon tisdag-lördag och så tog jag då en semesterdag för att kunna umgås lite mer i vart fall. Imorgon måste jag jobba, men då finns ju Mattias här, så det löser sig.

Han sitter just nu och installerar en dator till henne (tycks vara hans livslott..) som hon ska få med hem. Hon har en dålig dator hemma och så vill hon kunna spela spel (yes, hon gästspelar på WoW hon med ibland) och prata över nätet. Så det ordnas nu. Under tiden har vi gjort godis, sett på nästan hela Simpsons-filmen (som kraschade efter en dryg timme) och mest umgåtts. Vi har också varit i Ratan idag och insett att pelletspannan tycks ha gått sönder. Inte så bra kanske. Tur att det inte är så väldigt kallt ute trots allt. Träffade en snäll granne, vilket var lite småjobbigt, men samtidigt känns det bra att jag inte försvunnit helt utan saknad kanske. Saknar Ratan med, det gör jag, men det får gå över.